Crowding utvecklade en webbaserad plattform för öppen innovation. Här var tanken att den nya generationens innovatörer skulle kunna lösa utmaningar till företag och organisationer dygnet runt. Detta för att de i sin tur skulle kunna lansera sina produkter och tjänster mycket snabbare. Alla som hade möjligheten och förmågan kunde därmed vara med och lösa olika saker. Det spelade ingen roll om du var privatperson, student eller jobbade med annat. Bakom Crowding stod Jacob Westerlund och Andreas Landsbo.

Crowding har en egen Facebooksida.

Det verkar som att en fusion är inledd och det övertagande bolaget är Bolagsstiftarna Bolva AB.

Numera används denna sida som en blogg om teknik och internetanvändande, i samarbete med Defiso Media. Vi hoppas att ni kommer att hitta många intressanta inlägg här framöver.

Skapar övervakningskameror mer trygghet?

17 jun 2016

I en fråga om ökad brottslighet och – i extrema fall – hot om terror så höjs röster runt om i världen om att övervakning ska tillåtas i en högre grad. Det vill säga – för att kunna förhindra brott och för att skapa en större trygghet för allmänheten så vill många personer att exempelvis internet och vad som pågår där är något som valda myndigheter ska kunna övervaka och i bästa fall förhindra större brott.

Detsamma om man ser till den fysiska världen där man menar att fler och större satsningar på övervakningskameror ska genomföras och där man tack vare dessa ska kunna förhindra misshandlar, brott mot knarklagen eller – om dessa sker – kunna identifiera förövarna. Övervakningskameror i exempelvis tunnelbanor, på större torg och i områden där mycket folk är i rörelse skulle helt enkelt skapa en bättre värld enligt många och det här ska då ställas mot motståndarna till övervakningskameror och en ökad, statlig kontroll.

Dessa menar att den inskränker deras personliga integritet och att exempelvis övervakningskameror inte fyller någon större funktion om man ser till kostnaden för att montera dessa samt sett till hur många potentiella brott de i själva verket löser. Häri ligger alltså den fråga om övervakning kontra frihet som funnits sedan boken 1984 släpptes och där motståndarna till exempelvis övervakningskameror ser ett potentiellt Stasi eller ett KGB lura i varenda gathörn och där förespråkarna till ökad övervakning istället ser den enorma trygghet som kan finnas i dessa extra ögon i samhället.

Sanningen här ligger förmodligen någonstans mittemellan de båda aspekterna. Klart står att ökad övervakning på internet de facto kan stoppa stora handlingar av våld och terror och klart står också att de ställen i exempelvis Stockholm där man satt upp övervakningskameror – Medborgarplatsen exempelvis – har kunnat se en minskad kriminalitet. Frågan är här naturlig; har den försvunnit helt eller sker den numera på platser där inga övervakningskameror finns? Då det gäller en ökad övervakning så är det alltid en balansgång mellan trygghet och kränkning och här krävs alltså en delikat avvägning från statens sida.

Man måste respektera att vissa inte – hur oskyldiga de än må vara – inte uppskattar tanken på att övervakningskameror följer deras varje stag och på samma sätt måste man även respektera de människor som känner sig otrygga i tunnelbanan och på mörka platser i våra svenska städer. Frågan är komplex och ytterst svårlöst.

Övervakningskameror i butiker

Ser man till övervakningskameror och den stora funktion dessa fyller för exempelvis butiksägare runt om i Sverige så är vikten av dessa odiskutabel. Dessa hindrar till en stor del det enorma snatteri och de dagliga stölder som sker och här anser vi att en privatperson – helt enkelt – får finna sig i att fastna på video om man besöker en butik eller en affär.

Kort sagt, kan man som butiksägare hindra den kränkning och det ekonomiska frånfallet som stölder och snatterier för med sig genom att installera övervakningskameror så måste man också få göra det. I en butik så får man som kund finna sig i detta och här – mer än någon annanstans – så gäller devisen om att har man ingenting att dölja...

Ett företag i rörelse behöver en uppdaterad telefonväxel

17 jun 2016

I vår nya värld och tid så händer saker och ting väldigt fort och utvecklingen inom teknologi och lösningar som rör detta är något som vi ser både i vardagen och på våra arbeten. Det är en spännande tid där det till mångt och mycket gäller att hoppa på några av de tåg som dagligen avgår – står man kvar på perrongen allt för länge så riskerar man att hamna på efterkälken. Rejält. Här måste vi dock säga att det är omöjligt att följa med i alla lösningar och detta särskilt för företag. Det handlar trots allt om kostnader och investeringar och där måste man vara varsam.

Däremot så finns det områden där man måste se till att hänga med och detta för att kunderna idag förväntar sig att man gör så. Ett typiskt område som rör detta gäller anträffbarhet och flexibilitet. Kunder idag har inte tålamodet att vänta och det ska de heller inte behöva ha – lösningar finns och vill man nå ett företag och en person arbetande där så ska den möjligheten också finnas.

Tyvärr så håller många företag fast vid gamla lösningar och förlorar därigenom sin rörlighet; man förblir tungfotade och detta även fast man kanske är verksamma inom en bransch som kräver flexibilitet. Inom säljbranschen så är detta extra tydligt. Vi jobbar inte längre på samma sätt sett till att vi stämplar in på ett kontor och stämplar ut från detsamma under särskilda tider. Nej, ett jobb kan idag skötas hemifrån, från bilen eller till och med från en strand där man tillbringar sin semester och det är där en detalj vi ska titta lite närmare på kommer in i bilden: en telefonväxel.

En ny, modern telefonväxel ger företag lättare skor och fler möjligheter. Man kan på ett helt annat sätt stå redo att möta de behov och krav som kunderna ställer och detta gäller både större och mindre företag samt är oberoende av bransch och område. En ny telefonväxel kan vara avgörande i att nå sina kunder på ett bättre sätt, det kan öka tillgängligheten och det kan underlätta kommunikationen inom företaget och bland de anställda.

Kort och gott; det här är ett tåg som man inte får missa som företag – att stå kvar på perrongen tillsammans med sin gamla telefonväxel kommer att visa sig vara ytterst förödande.

En guide för att lämna bilder till tryck

17 jun 2016

Innan du lämnar en bild till tryck är det en rad olika saker som du behöver tänka på. För att det slutgiltiga resultatet ska se så bra ut som möjligt är det viktigt att bilden är högupplöst. Minst 300 dpi krävs men numera är det även vanligt med 600 dpi som standard. Det krävs även att du tar reda på vilken färgprofil tryckeriet använder sig av. Färgprofilen gör att du kan veta att de färger som du ser på din skärm ser likadana ut på tryckeriets skärm och därmed kommer att se ut så i tryck. Lite diff får man alltid räkna med när det kommer till färg men att dubbelkolla färgprofilen är ett sätt att minska risken för att det ska bli fel.

Var alltid noggrann med att prata med det tryckeri du anlitat innan de börjar jobba så att ni tillsammans är överens om hur det ska se ut. När du pratar om tryck med tryckeriet kommer det att komma upp en mängd olika termer som kan vara svåra att förstå. Här nedan listar vi några av de vanligaste och ger dig några enkla förklaringar.

DPI (dots per inch): Är ett begrepp som anger upplösning. Refererar till antalet skrivpunkter per tum.
Färgprofil: En förvald profil som innehåller information om färg, mättnad, styrka och nyans. Data som krävs för att översätta en färgskalas värden. Du kan välja mellan en rad olika profiler i ditt bildredigeringsprogram.

Rastertäthet: Anger hur många linjer per tum man trycker. Anpassas efter papperstäthet och bildkvalitet.

Rippning: En term som beskriver processen att överföra en analog bild till digitala data.

TIFF (Tagged Image File Format): Ett av de vanligaste filformaten för bilder som ska tryckas. Innehåller all information som krävs för att trycka en bild såsom upplösning, storlek och färgmättnad, och är ett av de bildformat som inte tappar information när du sparar bilden vilket gör att det fungerar utmärkt för professionellt tryck.

Fyrfärgsseparation: En process som bygger på att man trycker i flera färger fast i separerade lager. Bildens färger delas upp i fyra grundfärger, CMYK, och därefter skapas fyra tryckplåtar, en för varje grundfärg, som trycker en färg i taget. CMYK är en subtraktiv färgmodell som är vanlig inom tryck. Grundfärgerna i CMYK är cyan, magenta, gul och svart.